Kalla hem de ensamma (Call home the lonely)

[Verse 1] Nu knarrar vår port och stängs vår grind För vintervindens isande tjut, Vårt hjärta sörjer, vår kind blir blind I skuggan av skratt som brutalt tog slut. [Verse 2] Kalla hem dom ensamma, låt kvinna och man Bära bördan av liv som gått förlorat. De sitter i mörker, med blickar som stan, Vid skogarnas klagan, så sorgset storartat. [Verse 1] Nu knarrar vår port och stängs vår grind För vintervindens isande tjut, Vårt hjärta sörjer, vår kind blir blind I skuggan av skratt som brutalt tog slut. [Verse 2] Kalla hem dom ensamma, låt kvinna och man Bära bördan av liv som gått förlorat. De sitter i mörker, med blickar som stan, Vid skogarnas klagan, så sorgset storartat. [Verse 1] Nu knarrar vår port och stängs vår grind För vintervindens isande tjut, Vårt hjärta sörjer, vår kind blir blind I skuggan av skratt som brutalt tog slut. [Verse 2] Kalla hem de ensamma, låt kvinna och man Bära livets börda som gått förlorat. De sitter i mörker, med tomma blickar, Vid skogarnas klagan, sorgset storartat. [Verse 1] Vårt hjärta sörjer, vår kind blir blind I skuggan av skratt som brutalt tog slut. [Verse 2] Kalla hem dom ensamma, låt kvinna och man Bära livets börda som gått förlorat. De sitter i mörker, med tomma blickar, Vid skogarnas klagan, sorgset storartat. [Solo] [Verse 2] Låt kvinna och man hitta tröst i varann, Bära bördan av liv som gått förlorat. De sitter i mörker, med saknad ibland, Vid skogarnas klagan, sorgset storartat. [Chorus] Kalla hem dom ensamma, låt dem ej gå, I nattens famn ska vi dem nå. Mellan skuggor där ljuset försvann, Bär vi smärtan, minns vad som brann. [Verse 3] Jag kryper till kojs på marken så kall, Under skenet från en härd som slocknar. Du lämnar mig här i tystnadens hall, Bort från fönstret, där livet docknar. [Nyckelharpa solo] [Chorus] Kalla hem dom ensamma, låt dem ej gå, I nattens famn ska vi dem nå. Mellan skuggor där ljuset försvann, Bär vi smärtan, minns vad som brann. Bär vi smärtan, och minns vad som brann [Accordion solo] [Chorus] Kalla hem dom ensamma, låt dem ej gå, I nattens famn ska vi dem nå. Mellan skuggor där ljuset försvann, Bär vi smärtan, och minns vad som brann Bär vi smärtan, och minns vad som brann [Accordion solo] [Chorus] Kalla hem dom ensamma, låt dem ej gå, I nattens famn ska vi dem nå. Mellan skuggor där ljuset försvann, Bär vi smärtan, och minns vad som brann [Accordion solo] [Violin solo] [Chorus] Kalla hem dom ensamma, låt dem ej gå, I nattens famn ska vi dem nå. Mellan skuggor där ljuset försvann, Bär vi smärtan, och minns vad som brann [END] [Verse 1] Nu knarrar vår port och stängs vår grind För vintervindens isande tjut, Vårt hjärta sörjer, vår kind blir blind I skuggan av skratt som brutalt tog slut. [Verse 1] Nu knarrar vår port och stängs vår grind För vintervindens isande tjut, I vårt hjärta sörjer en kylig vind, I skuggan av skratt som tog slut. [Verse 2] Lad dem alla finna tröst, hand i hand, Bära bördan av liv som förlorats. De sitter i mörker, med saknad ibland, Vid skogarnas klagan så stor. [Chorus] Kalla hem dem ensamma, låt dem ej gå! I nattens famn da ska vi dem nå. Mellan skuggor där ljuset en gång försvann, Bär vi smärtan och minns vad som fanns. [Chorus] Kalla hem dem ensamma, låt dem ej gå! I nattens famn da ska vi dem nå. Mellan skuggor där ljuset en gång försvann, Bär vi smärtan och minns vad som fanns. [Accordion Solo] [Verse 3] Jag kryper till kojs på marken så kall, Under skenet från en härd som dör. Du lämnar mig här i tystnadens hall, Bort från fönstret, där livet dör. [Verse 4] Men när morgonen gryr och ljuset blir klart, Då står vi tillsammans, hand i hand. Vi minns alla dem som en gång var här, Och ser framåt mot ljusare land. [Chorus] Kalla hem dem ensamma, låt dem ej gå! I nattens famn da ska vi dem nå. Mellan skuggor där ljuset en gång försvann, Bär vi smärtan och minns vad som fanns. [Symphony Orchestra solo] [Chorus] Kalla hem dem ensamma, låt dem ej gå! I nattens famn da ska vi dem nå. Mellan skuggor där ljuset en gång försvann, Bär vi smärtan och minns vad som fanns. [End] [Choir] Kalla hem dem ensamma, låt dem ej gå! I nattens famn da ska vi dem nå. Mellan skuggor där ljuset en gång försvann, Bär vi smärtan och minns vad som fanns. [Choir] Kalla hem dem ensamma, låt dem ej gå! I nattens famn da ska vi dem nå. Mellan skuggor där ljuset en gång försvann, Bär vi smärtan och minns vad som fanns [End]